Det är inte ofta man läser diktsamlingar som är skrivna av två poeter, men Elinor Sörensson och Bengt Gustav Hannu har skrivit ihop diktsamlingen Poetiskt sigill : dikter mellan hav och urskog.

Jag blev givetvis nyfiken och ville veta mer och en intervju tog därefter form, som ni kan läsa här:

Hej på er. Det är inte så ofta man läser diktsamlingar som är skrivna ihop av två poeter. Kan ni berätta lite om framkomsten av er gemensamma diktsamling Poetiskt sigill : dikter mellan hav och urskog?

Resan mot vår bok började som skrivarvänner på poeter.se där vi utbytte tankar och idéer om vårt skrivande. Elinor nämnde vid ett tillfälle att hon, när hon var yngre, ibland med kompisar skrev dikter tillsammans på skoj och vi provade detta med en text där vi skrev varannan rad. Då mest som en övning för att stimulera kreativiteten. Senare blev det en haiku som vi publicerade och fick respons på. Vi blev nog båda lite överraskade över hur bra vi kunde samarbeta i författandet. Så fortsatte vi med längre texter och på den vägen är det.

Inspirationskällor för er poesi?

Vi har båda naturen som en betydande inspirationskälla, att vistas i den eller fakta om den. Och det samlande temat natur växte successivt fram ur tanken på naturen som besjälad, samtidigt som vi såg den likt ett interagerande och sinnrikt system.

Men även musik och konst inspirerar oss båda. Halländske vispoeten Alf Hambe kan sägas ha inspirerat oss med sitt uppdiktade kustlandskap, Molom, sin rytm, och sina egenartade nyord. En annan källa att beakta, är vår fascination för den nordiska folktron med sina symboler och skogsväsen.

Är ni nöjda med slutresultatet av boken? Blev det som ni hade tänkt er?

Vi känner oss nöjda med bokens utformning och det val av texter vi gjort till den. Även omslagsbilden blev bra. Det som kanske var mindre bra var att vi satte igång projektet precis innan Elinors semester, då hon var i skogen med bristfällig uppkoppling eller på resa i Norge, vilket orsakade en hel del stress och bekymmer när förlaget pressade på för att få klart innan deras semester. Något vi möjligtvis kunde gjort annorlunda är att hållit fast vid ursprungsplanen som var att ha med tillhörande foton som finns till en del texter. Vi skippade detta då det hade blivit fler sidor och en dyrare bok.

Tänker ni fortsätta att skriva poesi tillsammans eller var den här diktsamlingen ett engångsprojekt?

Vi har fortsatt samarbetet på sajten poeter.se. I någon form kan även en ny bok i framtiden ges ut. Kanske text med digitala bilder till. Vi har för tillfället ett par pågående projekt. Ett av dem är att skriva poesi till foton som bearbetats digitalt. Förutom det har vi provat på att skriva poesi för barn samt en gemensam kortnovell i juletid.

Att skriva texter gemensamt är en utmaning, men rolig och stimulerande sådan. Någon av oss börjar och den andra hakar sen på i samma stil och stämning som texten börjar. Det händer ibland att vi inte minns vem av oss som skrev vad.

Vad är poesi för er?

Bengt Gustav: Ett koncentrat av liv och perspektiv.

Elinor: Poesi är livet. Det kan vara en rytm och toner som landar på tungan. En kyss i hjärtat. Jag har alltid älskat ord och att skapa eller uppleva dem som lyrik är som en vitamininjektion. Finns nästan ingenting härligare än när en text träffar så den känns i hela kroppen.

Framtidsplaner med skrivandet?

För Bengt Gustavs del, möjligen en novellsamling längre fram. Ett tiotal noveller av varierande längd, är redan publicerade på sajten.

Elinor har lite lösa tankar om en diktsamling med skogsfinskt tema någon gång i framtiden.