Den här diktsamlingen gillar jag. Mycket. Emma Eriksson Olsson har i mina ögon sett tagit ett rejält kliv framåt som poet, sen debuten Stängningsdags i mindre tätort.

Och andra övergivna platser är en diktsamling på blott fyrtiofyra sidor, men som ändå känns tillräcklig tack vare ett skickligt dikthantverk. Smockadoll skriver bland annat följande om boken på sin hemsida:

”I sin andra diktsamling gör poeten nya nedslag i södra Sverige och det karaktäristiska småstadslivet. Dikterna i ”Och andra övergivna platser” vänder blicken mot Alvesta, Rydsgård, Sövestad, Perstorp, Tingsryd, Tomelilla, Trelleborg, Gärsnäs, Höör, Simrislund, och lika många platser till.”

Jag blir berörd av de dikter som tornar upp på sidorna framför mig, där Olsson skriver om minnen från förr genom nuet .

Olsson diktar inledningsvis i dikten Perstorp:

”Om alla platser där vi möts
och alla platser där vi slits isär

om det mjuka som förlorats
i och kring våra munnar

om alla kvinnor på inglasade balkonger
som tålmodigt väntar på inget
och inget”

Det finns en stillsam melankoli som genomsyrar Om andra övergivna platser och jag följer med diktjaget på en resa vidare mot bland annat Gyllebo lanthandel 1963, Trelleborg och Dalby.

Dikterna känns äkta och jag sitter som fastklistrad från sida till sida genom boken. Olsson diktar vidare i Alvesta:

”Bord fälls upp stolar sätts fram
bara fyra eldsjälar
i socialdemokraternas föreningslokal

skola systembolag bibliotek
sover snart ska
drömma om att rymma
starta upp på nytt någon annanstans

skymningsmoln speglas i den blanka sjön
de spretiga grantopparna
som tusen små varningstrianglar på himlen

hjälp hjälp
om du inte kan ta mig härifrån
ta mig ändå härifrån”

Om andra övergivna platser är inspirerande läsning, där lyriken blommar friskt på språkets ängar. 4 av 5 stjärnor i betyg blir det utan tvekan.