Det är eftermiddag i helvetet
på jorden som vi ärvde

Tiden brinner som blod
flammorna dansar runt våra namn

Hjärtat är så tungt
att bära min vän

Försöker nå rymden
för att orka härda ut

För att kunna andas

Fragment av Jupiter och Io blixtrar till
stillbilder av någonting fridlyst

Min rymdtörst

Ser genom tidens förfall
planterar rosor av lyrik
i en jord så djup
att den aldrig någonsin tar slut

Det är eftermiddag i helvetet
freden är en illusion

Allting är krig
här på jorden
som vi ärvde

Jag är ingen soldat
jag är en poet
som blöder ord

Mina händer är stjärnfall
mina ögon skymning

Jag är rymd och jord i ett bröllop
utanför tiden

Ändå är jag här och nu
som en osalig ande
klädd i människokostym
i väntan på den stora finalen

Det är eftermiddag i helvetet
och jag ska dikta till undergången

Till tonerna av stormar och vansinniga hav

Till tonerna av blixtar och eldar

Till tonerna av bomber som faller

Jag ska dikta tills hela himlen
rasar in genom vårt människotak

Och i det ögonblicket
ska allt brinna

Elden ska rena oss
från våra jordbundna kedjor
i en brand
större än tiden

(Nyskriven dikt, Maj 2022)

(Bilder från Pixabay)