Haiku. Kan det vara nåt? Jomenvisst. Det har blivit dags för Nicko att ta del av mer haikupoesi och vad kan då vara bättre än en djupdykning i en diktsamling av Lars Granström som var en av grundarna till Svenska haikusällskapet?

Lars Vargö har skrivit förordet till Havet har inget namn och skriver bland annat följande: ”Hans poesi har alla de aspekter som är förknippade med bra haiku. Dikterna är underfundiga, eftertänksamma, traditionella och nyskapande om vartannat och det märks att han trivs i sin genre när han skriver.”

Först och främst. Jag har inte läst så mycket haikudikter tidigare, men det jag läst har jag gillat och Havet är inget namn är inget undantag. Det finns en småmysig charm i de korta och koncenterande dikterna där minimalismen har en framträdande roll. Min blick plöjer genom sidorna och Granström diktar inledningvis:

”gryning
mörkret rullas upp
på gardinstången”

och på nästa sida:

”fågeln i fjärran
försvinner bakom
observatoriet”

Den närvarande naturen är en huvudingrediens i Granströms dikter (även i alla diktsamlingar som jag läst från Fri Press tidigare) och genom haikun får den ett behagligt samspel med människan.

Granströms dikter i Havet har inget namn finns även översatta till engelska på samma sidor som dikterna i orginalspråket och en del 70-tals doftande illustrationer i svartvitt gjorda av Benny Ekman, dyker upp på sidorna med jämna mellanrum.

Jag läser vidare och Granström diktar längre in i boken:

”lätt höstregn
blundar med ena ögat
och upptäcker månen”

och på engelska, som känns som ett mer målande och gnistrande språk än svenskan:

”autumn drizzle
I close one of my eyes
and discern the moon”

Att läsa Havet har inget namn är en behaglig upplevelse där vardagliga observationer länkas samman i en intressant diktformel – haiku.

Ett annat tillsynes återkommande element i Fri Press utgivning tycks vara flirtandet mot buddismen, där även en munk uppenbarar sig i Granströms diktverk:

”vid Kinkakuji
delar sig vattenfallet
en munk går förbi”

Den sista delen i boken är dikter från en tidigare diktsamling vid namn Plötsligt slår blixten ned från 2006, där Granströms haiku följer samma mönster som resten av materialet i boken.

Kort och gott är Havet har inget namn en hemtrevlig och mysig diktsamling som ger mersmak för haikupoesin.