Varmt välkomna ska ni vara till det fyrtiotredje avsnittet av Lördagssoffan som idag får besök från Åland.

Dagens gäst – Linda Smith är en 45-årig poet och konstnär som är född och uppvuxen på Åland. Hon är bosatt i Mariehamn, har man och två utflugna söner. Sin inspiration till sitt skapande finner hon oftast på Prästö där hon har sitt gamla torp.

Linda har en blandad utbildning inom konst och hantverk och har studerat konst, trä och järnsmide både på Åland och i Sverige bl.a. vid Sätergläntan hemslöjdens gård i Dalarna och vid Nyckelviksskolan i Stockholm. Sin konst har hon ställt ut både på Åland, i övriga Finland och vid flera tillfällen i England. På senare år har Linda Smith ägnat sig åt sitt skrivande och läst teologikurser vid Åbo akademi. Hon skriver nu på sin tredje diktbok som även kommer att innehålla hennes egna bilder.

 

Välkommen till Lördagsoffan Linda! Hur kom poesin in i ditt liv och vad har den givit dig?

– Jag har alltid tyckt om att skriva och bestämde mej för att gå en skrivarkurs vid Axxells i Helsingfors. Jag hade tidigare gått en kurs på distans och konstaterade att mötet med andra var något som saknades. Min första kurs vid Axxells följdes av flera andra kurser där. Samtidigt fick jag igång mitt skrivande utanför kurstillfällena och jag påbörjade min första diktsamling ”Vågen vaggar himlen” som jag gav ut på eget förlag 2016 och senare även min andra bok ”Alice” 2018. För mina dikter har jag erhållit två  Hedersomnämnande i Solveig von Schoultz litterära tävling 2014 och 2016.

Vilka element är mest framträdande i din lyrik och hur stor del av inspirationen kommer från den Åländska miljön?

– I mina dikter skriver jag främst om naturen. Havet och skogen återkommer ofta. Men också om konst och hantverk. Min inspiration hämtar jag främst från den Åländska naturen men även från mina vistelser på andra platser. Åbolands skärgård där jag bott en längre tid är ett exempel.

Hur är diktklimatet i övrigt på Åland? Hur har ni det med poesi därborta?

– Det har skrivits och skrivs en hel del poesi på Åland. Hur mycket som blir läst vet jag inte men jag hoppas att det finns många på Åland som gärna läser poesi.

Kan du berätta lite om din senaste bok?

– Min bok ”Alice” är en samling dikter om min barndom i byn Karrböle, Jomala. I mina dikter berättar jag om hur jag och min familj flyttade in i släktgården som stått tom i många år. Vi flyttade in en majdag i huset som hunnit förfalla. En ödegård där bondrosor växte in genom köksfönstret.

Boken innehåller också minnen av gårdens byggnader, smedjan, lillstugan och övriga hus. Och djuren. Och byn med människorna och bondgårdarna. Livet på en gård där tiden stått still och i en by på landet.

Vad läser du när du inte skriver och vilka poeter och författare inspirerar dig?

– Jag läser gärna haiku och jag inspireras av både kända och okända författare. Tomas Tranströmer och Bo Carpelan för att nämna några.

Vad är det mest uppmuntrande någon har sagt om din lyrik till dig?

– Jag minns särskilt juryns motivering till mina två Hedersomnämnande. Och när någon läst mina böcker och vill säga något om det jag skrivit. Det ger extra kraft till att fortsätta skriva.