Anna Ström debuterade som poet i april 2022 men har också medverkat med dikter i olika kulturtidskrifter och har tidigare skrivit facklitteratur, La vida loca – röster från gängens El Salvador (Atlas). Hon arbetar med samhällsfrågor och kommunikation och bor i Stockholm.

Grattis Anna till en riktigt fin debutdiktsamling – Om tiden hör. Kan du berätta lite om bokens tillkomst och blev den som du hade tänkt dig?

– Tack! Dikterna kretsar tematiskt kring kvinnohistoria och kvinnoliv i olika tider men med tyngdpunkt på nutid. Jag skrev dem huvudsakligen under några års tid och även om jag hade olika ingångar i skrivandet fanns temat alltid i bakhuvudet. Inte helt medvetet hela tiden men jag strukturerade mig nog ganska tidigt i processen ändå.

En dikt har ett konkret ursprung i ett foto på min mormors mormor och berättelser om henne och andra kvinnor i släkten, medan andra dikter inte har en sådan koppling till mig eller min omgivning. Blev boken som jag tänkt mig? Ja, till stora delar men det finns förstås sådant som jag nu ser i texterna och tänker att jag hade kunnat göra på ett annat eller bättre sätt. Men det är ju bara att släppa.

Inspirationskällor till ditt diktande?

– I poesin är de många och växlande, även om några ikoner alltid finns där. Jag läser för att få inspiration men också för att slås av häpnad, tröstas, få sällskap, bli glad, lära mig något eller få bilder som går in i kroppen.

På skrivbordet ligger alltid en läshög av olika diktsamlingar och tidskrifter. Sedan är det också sådant som fotografier, natur eller kropp, samtal jag överhör – impulser som kan bli text.

Exempel på poeter som du tycker om att läsa?

– Jag tycker att det är svårt att nämna namn, det är så olika över tid. Men just här och nu finns i min läshög böcker av Kerro Holmberg, Ingela Strandberg, Tua Forsström, Gloria Gervitz, Marie Lundquist, Matilda Södergran, Rolf Aggestam, Maria Seisenbacher, Karin Brygger, Sorin Masifi och Pernilla Berglund.

Du är ju inte helt färsk som poet trots att Om tiden hör är din debut som bok. Du har ju medverkat med dikter till kulturtidskrifter och antologier tidigare. När började du intressera dig för poesi?

– Att läsa – för decennier sedan, att skriva – det har oftast varit mer tanke än handling tills för ett antal år sedan när det tog fart och har hållit i sig sedan dess.

Vad är poesi för dig?

– Bilder, känslor, noggrannhet, musik, lek med formuleringar och allvar. Förtätning, strykningar, ord som faller platt och ord som ibland blir lyckliga och lyfter.

Det har ju blivit lättare att få ut sina diktsamlingar nuförtiden, tack vare allt fler mindre förlag och så kallade hybridförlag m.m. Hur trivs du på Ekström & Garay?

– Jag har blivit bra bemött på förlaget och i mottagandet av boken, det har funkat bra.

Hur är din relation till finlandsvensk poesi?

– Bra i relation till enskilda poeter, men nog för smal får jag tyvärr svara.

(Foto: Anders Frick-Meijer)