Jag tänkte börja den här recensionen med en dikt som jag skrev för ett tag sedan:

”Krig”

Du doftar undergång,
brända rosor & midnatt

En uråldrig mardröm
återuppstånden
från tidens begynnelse

Samma gamla visa
om och om igen

Bröder och systrar
som mördar varandra

Religion, pengar och maktbegär. Hur många krig skulle vi slippa utan dessa tre ting? 99%?

Att läsa Notes from that war av Alexandra Kubresli känns tungt i en värld där man tänkte att krig skulle vara nåt avlägset ang människans utveckling. Men nejdå, vi kan uppfinna rymdraketer och resa till månen, men att bete sig som människor mot varandra tycks vara så mycket svårare.

Notes from that war är alltså Kubreslis debutdiktsamling som hon skriver följande om: ”Innehållet är poesi som skildrar en övergiven mamma och hennes barns liv under krig, terrorstyre och sanktioner.”

Kubresli diktar inledningsvis i Prelude: You know better:

”I was standing in the corner,
Not understanding your language.
Keeping a certain distance
As if waiting for something –
A couple of waving hands maybe?
That girl with her hair so dark…
Did you mind me? No,
Not too much. I was lucky.
But honestly, I didn´t tell
The whole story behind my looks,
Disclosing only half of the truth about my roots.”

Det är allvarlig läsning som jag tar del av i Notes from that war och det är nog ett omvänt mirakel ang hur vår värld kan bli så mörk som Kubresli skriver om. Jag var tvungen att sluta läsa boken fler gånger, för det blev bara för mycket att bli påmind om den ondska som bländar vår trasiga värld.

Kubresli diktar vidare en bit in i Forget the name:

”Be fair and promise,
Anybody who reads this,
That you´ll think twice –
For each side once.
Promise, world,
If you hear of the murderous barrels
That you hear of the treacherous shells,
Those as well.”

Det är ett mastigt diktverk som Kubresli har frammanat genom lyrikens konst, där hon speglar krigstider i Syrien. Och trots att det är ångestframkallande läsning, så känns det viktigt att läsa en bok som Notes from that war för att vakna upp och inse hur bra vi som lever i fredstider har det.

Vi föds, vi dör och nånstans däremellan borde vi få leva. Långt ifrån alla får göra det och Notes from that war är ett dramatiskt vittnesbörd om detta.