Jag känner att det har blivit dags att skriva några rader om mina intryck av den finlandssvenska poesi, efter att ha bott i Finland i snart 17 år och tagit del av den svenskspråkiga lyriken från de tusen sjöarnas land.

Först och främst så vill jag säga att gillar jag finlandssvensk poesi mycket. Det mesta jag läst av den har inspirerat och fått mig att vilja dyka djupare i utbudet som finns.

En del poeter från Finland har fångat min uppmärksamhet än andra, men generellt har jag blivit positivt överraskad över det djup och den bredd som den finlandssvenska poesin har att erbjuda.

Det finns ju inte så många förlag som ger ut svenskspråkig poesi i Finland. Två ”stora” och några få ”mindre” ger ut några diktsamlingar varje år och förutom min egentutgivning, så finns det även några andra poeter som ger ut sin poesi på eget förlag här i landet.

Den finlandssvenska poesin är levande och varierande. Den berör och ifrågasätter. Poeter som Elmer Diktonius och Tua Forsström är några av mina favoriter för tillfället. Dessa jättar i lyrikens tjänst bländar med sitt bläck. Om ni inte läst dem, så gör det.

Men det finns så många fler. Jag har aldrig tidigare blivit rädd när jag läst poesi, men efter att ha läst Martin Enckells Kali, så kan jag ju säga att jag kallsvettades lite efteråt. Om jag är på humör för mer pillemarisk poesi, så passar en del av Gunnars Högnäs egenutgivna poesi bra.

Det känns lite som om det finns nåt att läsa för alla dagar, från den finlandssvenska poesins hamn. Martina Moliis-Mellberg gav ut Falk för ett tag sen och det kändes som en riktig höjdare, som fick min inre blick att flyga upp bland molnen.

Ellips är ett av förlagen i Finland som jag har mycket respekt för. Redaktör Ralf Andtbacka som även är poet har varit en av de få redaktörer som gett mig respons och tips på många av mina manuskript innan de publicerats.

Jag minns fortfarande när jag skickade in halvdana manuskript för x antal år sedan som andra förläggare knappast skulle lyft blicken till, men som Ralf gav mig konstruktiv respons till. Det betydde otroligt mycket för mig i början av min tid som poet.

Andra finlandssvenska poeter som uppmuntrat mitt diktande är bland annat Tomas Mikael Bäck och Eva-Stina Byggmästar. Deras röster har visat vägen till det självförtroende som jag behövde för att börja ge ut böcker på eget förlag. Tack igen för detta!

Det känns som det finns en god vilja att stödja och hjälpas åt mellan poeter i Finland. Man är som inte ensam som poet här, så har det iaf känts för mig.

Det finns en hel del lyriska skatter på den havsbotten av den finlandssvenska poesin. Men genom att bara doppa lilltån på strandkanten, så infinner sig förmodligen en direkt försmak om vad som ska komma ifall läsaren tar sig dit.

Under alla år som jag intervjuat svenska poeter, så har jag insett att en djupare kunskap om finlandssvensk poesi lyser med sin frånvaro. Det är en av de orsaker varför jag sysslar med http://www.nickopoet.com

Det finns så mycket inspirerande, levande och intressant poesi från Finland och jag hoppas att mina intervjuer med finlandssvenska poeter och förläggare, recensioner och skrivprojekt kan bidra till mer kunskap för lyrikintresserade i andra länder som t.ex. från Sverige.

Jag skulle kunna lista upp en massa andra poeter som tillhör mina favoriter, men jag tycker den största delen av all poesi som jag läst från Finland har gett mig någonting.

En sak ni kan göra om ni är intresserade och vill veta mer om finlandssvensk poesi är att läsa min intervju-serie Lördagssoffan som jag publicerade för några år sen. Där finns en hel del intervjuer med finlandssvenska poeter om deras relation till poesi m.m.

En sammanfattning av projektet hittar ni här:

Lördagssoffans 100 gäster

(Bild från Pixabay)