Jag har letat en längre tid efter finsk poesi översatt till svenska och har inte hittat mycket. Mestadels tycks det vara Bo Carpelan som förr i tiderna översatte en del, som det går att läsa om på: https://litteraturbanken.se/översättarlexikon/artiklar/Bo_Carpelan

Enligt poeten och bibliotekarien Gunnar Högnäs i Åbo beror detta på att det i stort sett inte finns någon marknad för poesin. Är det verkligen så illa? (Kommentera gärna ifall ni som läser detta har andra insikter om detta)

Fanns det mer marknad för poesin förr i tiden då? Jag tvivlar på det. Poesin har väl mer eller mindre alltid befunnit sig i ett dammigt hörn av litteraturens scen, med få undantag genom tiderna. Och ändå har den lyckas överleva på något sätt.

Några få finska diktsamlingar har dock översatts lite här och där av olika personer på senare tid, bland annat Helena Sinervos – Snubblar till upprätt läge av Agneta Enckell (Ellips, 2014) och ett översättningsurval av Mirkka Rekolas dikter vid namn En gynnsam plats för hjärtat av Henrika Ringbom (Ellerströms, 2011).

Ringbom översatte även Henriikka Tavis Toivo, på svenska Hoppet (Ellerströms, 2015) som belönades som ”årets översättning” av Sveriges författarförbund. Oscar Rossi har även översatts Pentti Saarikoskis Tiarnia-trilogi som kom ut 2017 på Ersatz.

Det här är någonting som jag kommer gräva djupare i.

Har ju bland annat intervjuat Jyrki.K. Ihalainen tidigare (Förläggare på Palladium Kirjat i Tammerfors) om finsk poesi, som ni kan läsa här:

Vi får se hur jag ska gå vidare med detta. Dagens funderingar om ämnet är hursomhelst framlagt nu.

(Bild från Pixabay)