Hej Peter. Du och Jens Sandberg är aktuella med en diktsamling vid namn Små poesipressar briser ut i skratt (Eget förlag) under era pseudonymer Svea Lofthouse & Angel Park. Hur skulle du sammanfatta detta poesihäfte på ca fyrtio sidor för nyfikna läsare?

– Korta dikter med poeter på upptäcktsfärd i språket och vardagen.

Berätta gärna lite om idén med era pseudonymer. Det är ju inte så många som skriver under sådant nuförtiden. Hur kom ni på att börja med detta och vad är själva poängen med det för er?

– Ett upptåg i januari 1990 – då vi skickade in ett snabbskrivet diktmanus till Bonniers under pseudonymerna Svea Lofthouse (Jens) och Angel Park (jag). Upptåget kom att bli osedvanligt långlivat.

Det är ju inte heller så vanligt att man skriver ihop diktsamlingar med andra poeter. Men du och Jens har ju gett ut några under årens lopp. Vad skulle du säga är fördelarna med att skriva ihop en diktsamling med någon annan?

– Det bästa med våra pseudonymer är, tycker jag, att man befrias från sig själv i skrivandet och att dikterna som blir till känns mer mångbottnade och spännande.

På nåt sätt blir vi en tredje när vi skriver en dikt tillsammans. En poet som varken är Angel eller Svea. Våra samskrivna dikter anser jag trots detta ofta känns närmare mig själv än en dikt jag skrivit på egen hand.

Här kan ni även lyssna på när Peter läser upp några dikter från Små poesipressar brister ut i skratt: