Vad är en recension egentligen, frågade jag mig själv igår efter att ha recenserat musik och böcker i ca trettio års tid. Efter min föregående experimentella recension av Agneta Enckells nya diktsamling här på min blogg, fick jag fler mail än vad jag någonsin fått efter en publicerad recension.
En del tyckte om texten för den var annorlunda och en del klagade att det inte var en riktig recension, eftersom den saknade de klassiska ingredienserna enligt recensionsmallen.
Ibland känns det som man låser fast sig i mönster och när man gjort det för länge försvinner glädjen i att göra saker för det rutinmässiga tar över skaparglädjen och då kan man lika väl lägga ner projektet om man inte förnyar sig. Så känner jag.
Så vad är en recension? En redogörelse av en produkt där både ros och ris ska frambringas och där man ska jämföra hit och dit med andra produkter inom samma genre? Varför kan man inte ta till mer konstnärliga uttryck och sväva iväg på nya utforskade marker inom ämnet? Klart man kan. Men när man gör det, så blir det motstånd direkt från vissa eftersom en del saker ska vara som de alltid har varit och förändring är farligt.
Jag insåg igår att jag har begränsat mig för mycket i mitt skrivande här på min hemsida. Jag skriver inte för någon annan tidning och har inte riktlinjer på hur jag ska skriva. Det är ett gammalt mönster inom mig som återupprepas i nya skriftningar, men utan några större förändringar. Perfektionisten inuti mig mår bra av att se hur mitt språk mognar och blir vassare, men konstnären gråter Niagarafall över att jag står och stampar på samma spår.
Så vad är en recension? Ett omdöme av t.ex en kulturprodukt som görs efter ständigt återkommande mönster. Det ska citeras från boken (om det är böcker som recenseras) enligt konstens regler och givetvis ska boken genomskådas från alla vinklar och vrår. Recensenten ska givetvis även berätta vad boken handlar om och jämföra den med andra böcker (helst klassiker om det går att dra paralleller till sådana).
Jag vill se framåt och utvecklas i det limiterade recensionstänket (tänk på alla bokstäver i alfabetet som vi inte upptäckt än bakom A och efter Ö än…) som vi tagit del av i vår moderna civilisation.
Så förvänta er mer experimentella recensioner, blandade med mer traditionella texter framöver här på min lilla blogg…
/Nicko
Jag gillade recensionen (liksom dina andra recensioner, soffor, dikter, osv). Så låt konstnären blomma vitt och brett även som recensent!! Minns inte vem som sagt följande, men bra är det: Det enda som krävs för att vara som alla andra är ett stort självförakt.
härligt ! härligt !