Hej på dig Kurt. Vem är poeten Werner Aspenström för dig?
– Aspenström har alltid varit en av mina favoritpoeter. Vissa poeter talar helt enkelt direkt till en och Aspenström är en sådan poet för mig. Jag tycker mycket om hans direkthet, hans sätt att skriva enkelt om det svåra. Genom att utgå från vardagliga ögonblicksbilder kombinerat med en stor dos humor kan han som få närma sig de stora frågorna. Han har helt enkelt en ekonomi i dikterna som jag är mycket svag för, en förmåga att på några få rader röra sig från det lilla till det stora.
Ofta överraskar han också läsaren genom att i sista raden av en dikt placera en ny överraskande bild över den han målat upp i början av dikten. Här är början av en typisk dikt av honom som jag tycker sammanfattar detta. Dikten är från samlingen Tidigt en morgon och har titeln Mannen och flugan:
Han trevade på sitt ansikte./ Han rörde vid bordet./Det satt en fluga på stolskarmen./
Och i slutet av dikten:
Förnuftets näsduk torkar inte känslans gråt.
Visst är det fantastiskt hur smidigt han här förflyttar sig från det privata och konkreta till det allmänna? I vissa dikter gör han också det motsatta, byter riktning, dvs förflyttar sig från det allmänna, från den större bilden till den mindre. T.ex i dikten Elegi från samlingen Ty. Här är ett utdrag från den dikten:
Ty dagen lider./ Solen skall dö klockan sju.
För att sedan avsluta diktens rader med:
Kom vem som helst med en lykta!/ Helst du.

Hur skulle du sammanfatta Aspenströms poesi för nån som aldrig läst hans poesi?
– Jag tror att ovanstående även svarar på denna fråga. Men ska jag försöka sammanfatta det i några ord så är det nog det vardagliga bildspråket, humorn och den språkliga ekonomin.
Har du någon favoritsamling av honom?
– Jag har svårt att peka ut någon favoritsamling. Jag har en samlingsvolym med hans dikter som jag ofta plockar ut ur hyllan. Främst är det kanske ändå dikter från diktsamlingarna från 70-talet fram till hans sista samling, den postumt utgivna Israpport från -97, jag ofta återkommer till.

Har du läst annat av Aspenström? Han skrev ju även t.ex. prosa, essäer och dramatik.
– Det är nog mest hans lyrik jag läst och fastnat för.
I slutet av fyrtiotalet blev Aspenström jämnförd som en av de främste fyrtiotalisterna med bland annat Stig Dagerman. Men ändå tycker jag Aspenström har hamnat lite i skuggan än Dagerman i de litterära rummen i nutid. Vad tror du det beror på?
– Det är en fråga som jag tyvärr inte har något bra svar på.
Vad är det som gör vissa poeter mer ihågkomna än andra genom historien. Aspenström tycks ju vara en poet som aldrig tycks försvinna trots att minnet av hans jordeliv blir allt blekare. Är det den personliga rösten och ett geniunt dikthantverk som är kombinationen till en sådan framgång? Vad tror du?
– Ja, det tror jag. Aspenström har en helt egen ton, men utan det precisa hantverket, hans förmåga att sålla bort allt överflöd, skulle den här tonen, stämningen inte framträda så tydligt som den gör. Sedan, som vi redan varit inne på, finns det också ofta en befriande humor i hans dikter som tilltalar många.
Humorn, kombinerad med hans sätt att ”plocka ner” existentiella grubblerier och översätta dem till konkreta, vardagliga bilder, är några av de andra ingredienser som ger hans dikter den här känslan av tidlöshet.
Vilket humör blir du på efter att ha läst Aspenströms poesi?
– Skojig fråga! Humorn, det avslappnade, ärliga tilltalet och hans förmåga att skapa överraskande bilder gör att jag ofta bläddrar i Aspenströms samlingar med ett leende på läpparna. Men även det medmänskliga anslaget i hans dikter kan ge mig tröst och styrka.
Tack för pratstunden Kurt och lycka till med ditt eget diktande framöver!
(Cafébild från Pixabay)