Helena Boberg (1974) är bosatt i Stockholm. Aktuell med sin fjärde bok, Röd melankoli (Norstedts förlag, 2022). Hennes förra bok, Konsten at med hvissa metodiska rörelser hemkalla en hädangången til lifvet, nominerades till Sveriges Radios Lyrikpris. Boken Sinnesvåld finns på engelska (Sense Violence) och var en av finalisterna för PEN America Literary Awards 2021 samt kom nyligen ut på danska (Sindsvold). Boken Repuls finns i arabisk översättning (Sodood).

Helena arbetar som redaktör för poesisajten Örnen och Kråkan och är med i tidskriften Kritikers redaktionsråd. Hon verkar även som översättare – bland de författare som hon har överfört till svenska återfinns Maja Lee Langvad, Lone Aburas och Shadi Angelina Bazeghi.

Hej på Dig Helena. Min första fråga till dig är: Varför poesi?

– Poesin ger möjlighet att uttrycka något som inte går att meddela i vanligt tal eller prosa. Den griper tag i sådant som många gånger inte är formulerat, men går att förnimma på ett mer intimt sätt.

Du är aktuell med din fjärde diktsamling Röd melankoli. Vad kan läsaren vänta sig av diktsamlingen enligt dig? Är den lika dramatisk som den låter?

Röd melankoli framställer en sjukdomsupplevelses många aspekter och lyfter fram ett akut existentiellt tillstånd med de olika moment av tvivel och hopp som uppstår där. Jag har velat överskrida gränserna mellan kropp, medvetande, emotioner och drömmar.

Det finns ett samtida medicinskt språk som filtreras av fantasier, blandas upp med den antika humoralpatologin och följer med in i diktjagets inre värld.

Nickos recension av Röd Melankoli finns här: https://nickopoet.com/2022/04/23/recension-rod-melankoli-av-helena-boberg-norstedts-2022/

Du diktar ju inte bara, utan översätter även andras diktsamlingar. Det här är någonting jag velat göra ett tag. Har du några tips att dela med dig vad man ska tänka på när man sysslar med översättning av poesi?

– Det viktigaste är att vara noggrann. Göra efterforskningar, rådfråga andra om sådant som visar sig för svårt att lösa själv. Fundera över lojaliteter som kan vara svåra att kombinera – gentemot originaltexten, den egna översättningen, egna konstnärliga visioner. Fundera över hur och varför man gör sina val och lika ofta ifrågasätta dem. Gå igenom sin översättning flera gånger. Jämföra med originalet fler än en gång.

Om vi fortsätter med översättning. Din diktsamling Repuls finns översatt på arabiska. Vad har du fått för respons på den?

– När Sodood, som den heter på arabiska, gavs ut i Egypten 2012 blev jag intervjuad i en av landets större dagstidningar. Jag tror att det var Akhbar al-Adab. Sedan försvann boken lite i Arabiska våren, som hade sin ettårsdag precis när den kom, så vad jag förstår blev det inte några recensioner.

Några år efter publiceringen skrev den saudiske kulturjournalisten Muhammad Al-Abbas fint om boken i den panarabiska dagstidningen Al- Quds al-Arabi.

Surrealistgruppen i Stockholm” finns även med bland dina referenser. Berätta gärna lite om den. Låter spännande.

– Det är en liten krets av personer som träffas och utforskar verklighetens poetiska aspekter, bland annat via kollektiva skapandeprocesser.

Diktsamlingar som du kan läsa om och om igen?

– Just nu längtar jag efter att läsa om Inger Christensens Sommerfugledalen. Ann Jäderlunds böcker har jag också återvänt till många gånger och kommer att fortsätta med det. Även Gloria Gervitz, Alejandra Pizarnik, Forough Farrokhzad, Lars Noréns 70-talspoesi.

Om du måste välja – Finlandssvensk el svensk poesi som enda sällskap på en öde ö resten av livet? (motivera gärna svaret också..)

– Omöjligt att svara på.

(Fotograf: Lina E Adamo)