Ibland händer det att jag tar en promenad till biblioteket och ibland händer det att någon bok fångar min blick på direkten. I detta fall var det Patient av Sofia Dahlén som fångade min fulla uppmärksamhet med sitt dramatiska omslag av en konstnär från 1800-talet.

Patient är en lyrisk berättelse som har en fantastisk berättarkraft och som fick mig att sitta kvar som förstelnad i en bekväm fåtölj på Vasa stadsbibliotek i ett par timmar för några veckor sen…

Den här boken är bara så fantastiskt bra skriven av en ung talang som skriver så att sidorna blöder av dramatik. Prosalyriken blomstrar fullständigt i sin tragiska berättelse som handlar om en byggingenjör vars syster blir tvångsintagen på psyk och där den stora frågan som kvarstår är: hur hålla den vid liv, som hela tiden vill dö?

Det här är alltså Sofia Dahléns debut som faktiskt är bland den bästa debut jag läst på riktigt länge. I Patient finns dikten alltid närvarande i den prosalyriska berättelsen som bokstavligen äter upp min blick. Språket är vilt och tillbakalutat på samma gång och det finns en fräsch urkraft i författarens sätt att skriva som förtrollar mig.

Egentligen skulle jag kunna sitta här och skriva flera sidor om hur läsvärd Patient är, men istället råder jag er att låna boken på närmaste bibliotek eller varför inte köpa den och stödja en sådan talangfull författare som författaren i fråga är.

Jag brukar inte ge betyg så ofta på diktsamlingar eller böcker i allmänhet, men i det här fallet får Patient fem av fem gnistrande stjärnor på den kalla hösthimlen.

Här kan ni även läsa en intervju med Sofia Dahlén som jag gjorde för ett tag sen: