Februariblek
gick skuggan vilse
från ljuset i min spegelbild

Jag blev det
trötta folket
som hoppar eländiga hopprep
med trendiga trender

Dom som drömmer om den högsta vinsten
medan livet blåser förbi
som ingenting

Duktigt satt jag där
blinkades ikapp med teven
Chipshudad, sockerblodad
i en alkoholstirrande tomhet

Tills doften av kådan
i din hud

Trängde sig genom det blåsjuka flimret
och påminde mig om livet igen

(Dikt från refuserade diktsamlingen Människomaskiner, 2015)