Rakt på sak, vilken fantastisk boktitel: Inbillingsfrisk. Redan här har Lindgren fångat mitt intresse för att läsa diktsamlingen i fråga. Men vad döljer sig bakom den gråvita bokpärmen som har fångat min uppmärksamhet? Jag läser på bokens baksida:

”Tänk att emellanåt drabbas av känslan av att vara ganska normal. Vad händer när rastlöshetens rörelser ersätts av ett mar stillsamt vandrande? När tiden tycks befria. När du tillåter dig känna var verkligheten skaver. Denna bok erbjuder en diktares funderingar över tingens tillstånd formulerade under en tid av relativ isolering och social distans.”

Lindgren har tidigare gett ut diktsamlingen Om det inte hänt hade jag inte blivit (2017) och kortromanen Detta privata (2018) som nominerades till Selmapriset 2019. Inbillingsfrisk är alltså Lindgrens tredje och senaste bok som ges ut av förlaget Lea Libri.

Så vad är då mina första spontana intryck efter att ha läst genom Inbillingsfrisk? En charmig och tankeväckande diktsamling på dryga sextio sidor omsluten av hårdpärm (inte så vanligt bland diktsamlingar och brukar mest inträffa med böcker på större förlag).

Inbillningsfrisk känns som ganska stillsam och behaglig läsning, där Lindgrens dikter rör sig i ett halvdrömskt landskap där diktjaget observerar tillvaron genom ett poetiskt perspektiv.

Jag läser medan Lindgren diktar en bit in i boken:

”Halvvägs mot Marstrand
En västergök, sedan hav.
Båtfolket vaknar.”

Inbillingsfrisk har mycket dagbokskänsla över sig och diktjaget vardagstraskar vidare från titlar som TRIST VÄDER och vidare till HERRLJUNGA 06:45.

Det är egentligen inte så mycket som händer i Lindgrens diktsamling. Men det fungerar bra ändå. Till och från gnistrar det till med lite dramatik bland raderna som i TIMMARNA TILLSAMMANS där Lindgren diktar inledningvis:

”Du kom med våren, elden
och det kändes som om de mörka månaderna,
ja hela vinterna egentligen,
aldrig ens varit.

Vi fick tjugotvå timmar, exakt
och då reste vi ändå iväg, Vi for ut i Europa,
ja ända till Berlin tog du mig,
medan jag sov.”

När jag läser Inbillningsfrisk känns det som jag befinner mig i en pyramid av en abstrakt, men samtidigt väldigt konkret verklighet. Det här dock ingen tung diktsamling, men ändå sätter den igång tankar och funderingar hos läsaren. Precis som jag tycker att bra diktsamlingar bör göra.

Inbillingsfrisk är en lagom bok och det är ingenting som jag inbillar mig (kunde inte låta bli…).

Det är en diktsamling som är lika lagom som en vardag är vanlig, men ändå finns ett djup som uppenbarar sig till och från i dikterna som Lindgren lyckas greppa på ett lyckat vis genom sin poesi.