78 dikter signerade av psedonymerna Svea Lofthouse & Angel park från 2005 har hamnat på mitt överfyllda skrivbord. Ser ut som en spännande diktsamling som precis får plats i bakfickan med sitt lilla format.
Det här är alltså äldre diktmaterial än Kartor över morgondagens drömmar av samma författarduo (Fri Press, 2021) som jag gillade rätt mycket och skrev om här:
Utan tvekan så är kärleken till poesin författarnas största styrka i Att avnjuta dagsträden som känns besläktad med uppföljaren Kartor över morgondagens drömmar. Det finns en spontan lekfullhet i diktspråket som gör mig på gott humör, medan jag läser bokens dikter som handlar om allt från att Radiohead har varit i Köpenhamn till rader som: Edvinsstigens sagosoldater marscherar in i evigheten.
Hela upplägget i Att avnjuta dagsträden känns lite som att Lofthouse & Park kastat färg över vardagens grå skimmer, där dadistiska lightvibrationer blandas friskt med vardagsupplevelser. En mix som säkert tilltalar vissa mer än andra.
För min del duger dikterna i den lilla diktsamlingen framför mig mer än väl. De påminner mig än en gång om hur levande poesin kan vara, oavsett vad den handlar om när hjärtat finns med i skapandet.
I dikt nr.41 läser jag bland annat:
”Vi är självklara
som knotten
en sensommarkväll i Tiveden”
Om Svea Lofthouse & Angel park skulle vara ett band, så skulle de nog låta lite som Bob Hund. Deras poesi är både småvild och urflippad på ett myspysigt sätt.
Nickopoet - Mer poesi till folket! 