Hej på dig Mikaela! Du är aktuell med diktsamlingen För att ta sig ur en rivström måste man röra sig i sidled (Ellips Förlag). Berätta gärna lite om bokens framkomst och vad den handlar om för oss som inte hunnit läsa den än.
– Titeln är ett gott råd diktjaget ger till sig själv — en handfast överlevnadsstrategi för alla som lever vid vilda kuster med förrädiska undervattensströmmar och samtidigt en metafor, dvs diktjagets summering av världsläget under de senaste turbulenta åren präglade av pandemi, krig och klimatkris samt ofrivillig separation från familj och vänner i en tid av stor oro och nöd.

Att röra sig i sidled är ett sätt att klara av både stora och små hot i vardagslivet, helt enkelt. Titeln är vindlande och lång, vilket speglar diktsvitens format. Den som vill höra mer kan lyssna på en intervju i Ålands Radio samma dag boken släpptes den 24.8.
https://alandsradio.ax/eftermiddag/rivstrommar-inspirerar-poesi
Det var ju runt fyra år sedan jag intervjuade dig sist: https://nickopoet.com/2019/09/07/nickos-lordagssoffa-68-mikaela-nyman/ Vad har hänt i ditt liv sedan dess? Bor du kvar på Nya Zeeland?
– Ja, pandemin kom ju emellan. Jag såg fram emot att få tillbringa tid i Norden med släkten sommaren 2020 i samband med Debutantseminariet på Biskops-Arnö, samt forska lite för ett nytt romanprojekt, men det gick i stöpet. Nya Zeeland öppnade inte gränserna igen förrän i juli 2022. Norden hägrar.
Var just hem till Åland för första gången sen pandemin bröt ut. Medverkade bl.a. i Fördjupningsdagarna i Valdemar Nymans landskap (dvs min farfars), mina dikter fick mingla med hans, samt med författarsnack och boksläpp på Mariehamns Stadsbibliotek anordnat av litteraturföreningen.
Väldigt roligt att få möta sina läsare, att det finns ett sånt intresse för mitt skrivande. För mig som vanligen skriver i ett vacuum var responsen omtumlande. Blev alldeles varm i hjärtat. 2024 blir ett år i skrivandets tecken som Robert Burns Fellow vid Otago Universitet i litteraturstaden Dunedin. En ny roman och en diktsamling av en poet från Vanuatu finns på listan.
Hur trivs du på det österbottniska förlaget Ellips?
– Den svenskspråkiga litteraturen vore bra mycket fattigare utan uppstickare som Ellerströms och Ellips. Ellips fokus är ju inte på österbottnisk litteratur utan på litteratur i sig. Trots sin storlek och alla frivilliga arbetsinsatser som krävs vågar de satsa på kvalitetslitteratur, det som inte är direkt mainstream. Och nya röster ur periferin, som jag till exempel.
Den här diktsamlingen hade kanske inte sett dagens ljus om jag inte haft en engagerad förläggare som Ralf Andtbacka att skicka manuset till. Som författare behöver jag i något skede ett ärligt utlåtande om mina alsters styrka och brister av någon jag har förtroende för.
Att ha kritisk distans är viktigt, utan att man tar kål på det som spirar och måste fram. Schysst feedback håller självtvivlet stången och får mig att skriva vidare. Det är även så jag försöker förhålla mig i mitt arbete som mentor, kursledare och lektör.
Här kan ni lyssna på Mikaela som läser upp en dikt från För att ta sig ur en rivström måste man röra sig i sidled:
(Foto: Jenny Walde, augusti 2023)