Tiden flyger förbi och tänk att jag lyckats få ihop 60 intervjuer till min Lördagssoffa sedan mars förra året, då jag satte igång det här projektet. Tänk vad man kan göra under med en liten hemsida! Ett stort tack till alla poeter, musiker och författare som medverkat hittills!

Dagens gäst är Lina Ekdahl som är från Göteborg. Lina har gett ut 8 diktsamlingar, den senaste kom i höstas och heter Fyrahundrafyrtio år. Hon skriver också dramatik och libretto till körverk. Lina reser även runt och läser sina dikter och har genom åren samarbetat med en rad musiker och konstnärer.

 

Välkommen till Lördagssoffan Lina. Dagens första fråga: Poesins ansikte..Du får inte se, men känna med dina fingrar över lyrikens anlete. Beskriv vad du känner.

– Ben. Ängsull. Värme. Mineraler. Kanter. Hål. Vatten. Mossa. Frisyrer. Raviner. Träsk. Trassel. Välbekanta fåror. Stup. Obekant växtlighet.

Att skriva poesi är ju en sak, men att framföra den på ett bra sätt på scen är ju en helt annan sak. Har du som erfaren uppläsare av lyrik några tips på hur man lyckas med ett riktigt bra framträdande inför publik?

– Det går inte att tipsa om det. Varje dikt har sin uppläsning. Det är väl det som är viktigt. Att låta dikten ha sitt. Skådespeleri funkar inte. Det är nåt annat.

Hur skulle du säga att poesin mår i din hemsida Göteborg 2019?

– Bra. Det är klart man alltid önskar mer. Men just nu finns det många scener, många poeter och många lyssnare. Och många läsare vill jag tro, men de är svårare att hålla koll på.

Vad gillar du att läsa för poesi, när du inte diktar själv? Vilken lyrik inspirerar och vad innehåller en riktigt bra diktsamling enligt dig.

– Det finns så mycket som inspirerar mig. Läser mycket poesi. På mitt arbetsbord finns just nu Eva Stina Byggmästars Bo under ko och Marit Kaplas Osebol. Vissa diktsamlingar och poeter känner jag mig hemma med, de läsare jag gärna. Men kanske ännu hellre de som känns främmande och som jag inte riktigt greppar.

Det som alltid inspirerat mig och som jag väldigt gärna läser är handböcker, instruktionsböcker från olika tidsepoker, med tabeller, förhållningsorder, överlevnadsstrategier och konkreta tips. Det säger mycket om oss, vår tid och i språket hittar jag inte sällan poetiska kvalitéer. Så är det ofta tycker jag, att språket jag söker finns där jag minst anar det.

Du har ju även skrivit en hel del dramatik för olika teatrar i Sverige och för radio. Vad skulle du säga är de gemensamma nämnarna för poesi och dramatik?

– Jag snor från mina dikter när jag skriver dramatik, och från mina pjäser när jag skriver poesi. Dialog och poesi är släkt. För mig har det alltid varit så, att de två ligger mycket nära.

Avslutningsvis. Vad har du inte skrivit om som du vill skriva om i framtiden?

– Nu citerar jag Marguerite Duras ”Visste man något om det som man kommer att skriva, innan man gör det, innan man skriver, skulle man aldrig skriva. Det skulle inte vara mödan värt”

Författarfoto: Lina Ikse