Den står där
på spisen
i kastrullen

Grå och lojal
som en gammal vän

Jag rör om
som om det fanns nåt att förstå
något i skummet
i värmen
i det där tunga
som inte vill släppa taget

Mjölken blir som dimma
sylten som ett rött hjärtslag
och jag tänker
att kanske är det just så
livet är

En skål med gröt
som man bara
försöker hålla varm

(Nyskriven dikt 21/10-2025)

(Bild från Pixabay)