Hej Ingela. Du är aktuell med diktsamlingen ”När jag var snö” (Norstedts). Berätta gärna om boken och dina känslor kring den.

– ”När jag var snö” kom till i vrede och sorg över katten Caesars plötsliga död mitt i den vackraste av försommartid. Det var inte bara kattens död som så tydligt stod framför mig utan alltings borttynande och försvinnande. Inte minst mitt eget. Dikterna handlar lika mycket om viljan att vara kött och leva som att ständigt vara på väg mot döden.

Du kommer och besöker Åbo Poesidagar i vår. Hur känns det att komma till Finland och hälsa på? Är det första gången du ska läsa upp poesi här och vad kan vi förvänta oss av ditt uppträdande?

– Det ska bli mycket roligt att delta i Åbo Poesidagar. Jag har ombetts att hälsa välkommen och jag ska också delta i ett samtal. Vad det rör sig om vet jag inte än. Det är andra gången jag läser poesi i Finland; I slutet av nittiotalet deltog jag i en poesikonferens i Helsingfors och läste dikter på en scen i en junivacker park.

Diktsamlingar du läst på sistone som du tyckt om och vill tipsa läsarna om här?

– Jag har läst många bra diktsamlingar det senaste året, bland dessa ”Poetskötsel” av Lina Hagelbäck, ”Kort världshistoria med figurer” av Andreas Lundberg, och ”Ruiner” av Fredrik Nyberg.

(Foto: Annika Karlbom)