God jul på er allihopa! Nu kör jag igång ett till projekt här på nickopoet.com som heter Vilken var den senaste diktsamlingen som du läste och vad tyckte du om den?.

Först ut är Edward Blom från Stockholm som ni flesta förmodligen redan känner till.

Hej på dig Edward och god jul! Vilken var den senaste diktsamlingen som du läste och vad tyckte du om den?

– Bäste Nicko! Som ung hoppades jag alltid på den moderna poesin, men endast några få gånger har jag funnit något intressant skapat efter Bo Bergmans död – vilken formmässigt var den siste som höll den klassiska stilen. När jag hittade något var det oftast någon utländsk poet översatt till svenska. Och de sista decennierna har jag tyvärr inte orkat fortsätta leta, utan det var evigheter sedan jag läste en nyutkommen diktsamling.

Däremot har jag fem hyllmeter gammal poesin hemma i biblioteket. Det är söndertummande exemplar: som ung låg jag ofta uppe hela natten och läste dikter – säkert en gång i veckan. Stagnelius, Snoilsky, Tegnér, Runeberg, Heidenstam, Bo Bergman, Lidner, Ferlin, 90-talisterna, Wordsworth och de andra engelska förromantikerna, Eichendorf och alla de tyska romantikerna. Många dikter har jag läst lika ofta som andra i min generation lyssnat på sin favoritlåt. Men, sedan jag gifte mig och slutade känna mig ensam och olycklig på nätterna så har det tyvärr blivit allt mindre även av det, och sedan kom alla de vilda barnen …

Så, jag kan faktiskt inte minnas när jag sist satt ner och läste en hel diktsamling från pärm till pärm. Det är skamligt. Den senaste jag satt någon timme och läste i, var Bellmans Fredmans epistlar och Fredmans sånger. Hela mitt liv har jag bara haft Bellman i diverse lågprisutgåvor samt i en historisk kritisk, häftad version. För ett år sedan ropade jag in en vacker 1800-talsutgåva inbunden av Hedbergs bokbinderi med båda banden i en kassett och det gav mig lite nytändning i läsandet. Så svaret blir Fredmans epistlar.

Jag har alltid älskat Bellman, växte upp med sångerna på skiva eller sjungda av mina föräldrar. Redan med 23 år gick jag med i Par Bricole, ett ordenssällskap som grundades av Bellman själv och två av hans vänner. Där har jag hört otaliga föredrag och visaftnar och även guidat själv på Bellmanhuset (Bellmans gamla bostad som orden äger).

Bellman är fantastisk för alla som sätter sig ner och läser hans verk, men det blir bara bättre ju djupare man tränger in i hans universum. Som på ett sätt är 1700-talets Stockholm, men på ett annat plan är en tidlös, allmänmänsklig värld där alla starka känslor finns samlade och som man som läsare tillåts sugas in i och själv uppleva inifrån.

Med hopp om en god jul!

Edward Blom

(Foto på Edward: Eva Hildén Smith/LaBelle Rockette)