Hej på dig Tapani. Hur viktig del är utgivning av poesi för Förlaget?

– Den är viktig även om den inte är så stor.

Vad skulle du säga kännetecknar den poesi som ges ut av Förlaget?

– Jag vill påstå att den håller hög litterär klass. Samtidigt finns det stor bredd – från Rosanna Fellman till Tua Forsman. Två poeter som kanske inte står så långt från varandra som man först kunde tro. Åldersskillnaden dem emellan är stor, men kreativiteten (för att använda ett slappt, icke-poetiskt ord) är likartad. Eller ta Lina Bonde och Peter Mickwitz – det gemensamma där är lättillgängligheten i deras poesi – i min definition av lättillgänglighet ingår både humor, svårmod och finess.

Hur stor del av alla manuskript med poesi som ni får in refuserar ni och vad är oftast orsaken till det?

– Vi har haft manusstopp en längre tid och det gäller förstås också poesimanus. Vi har manusstopp för att möjliggöra relativt snabb utgivning av texter inlämnade av de författare som följde med oss från Söderströms + de vi antagit sedan dess.

Hur är din personliga relation till lyrik? Hinner du läsa nåt annat än det ni får in till Förlaget och om så är fallet, vilka poeter uppskattar du att åkerkomma till isåfall?

– Relationen är alltför slapp och felet är mitt. Relationen är gammal (jag skrev min licentiatavhandling om en poet, Elmer Diktonius) och bygger på idoler från min ungdom (Claes Andersson och Bo Carpelan för att nämna två).

Jag gillar förstås de finlandssvenska modernisterna, speciellt Södergran, Diktonius och Björling. Och de gamla men alltid pålitliga Seamus Heaney, Tomas Tranströmer och Pentti Saarikoski. Liksom Mirkka Rekola. Till nyare bekantskaper hör den suveräna Louise Glück.

Vad tycker du om den finlandssvenska poesins utveckling genom åren?

– Den var stor på 1920-talet och blir aldrig lika stor igen. Kanske kommer poesin igen, men hittills har det varit en kräftgång, ännu på 1950-talet sysslade de häftigaste hippa typerna med poesi.

Köper läsarna lika mkt poesi som prosa i e-bok format från ert urval eller vill de hellre ha fysiska böcker?

– De vill ha fysiska böcker och vi vill att de vill ha fysiska böcker. E-böcker och ljudböcker ger varken författare eller förlag nåt ekonomiskt underlag att bygga vidare på.

Avslutningsvis – Vad tror du om framtiden för den finlandssvenska poesi?

– Den är mörk är en sak jag ogärna vill säga, fast det är det första jag tänker på (mörk också i betydelsen: intressant, djup, meningsfull). Jag kan mycket väl ha fel, profetior brukar ibland slå fel.

(Foto: Niclas Lönnqvist)