Finns det en mer inspirerande årstid än hösten? Den dramatiska naturen som förbereder sig för vinterns kyss som slukar upp det sista av sommaren.

Jag älskar att promenera genom parkerna vid havet på Brändö i Vasa, där jag bor. Septembervinden är mäktig och vågorna kastar sig hejdlöst mot stränderna intill. Det är inspirerande scener.

(Brändö, 2022)

I våras släppte jag min sjätte diktsamling Järnjungfrupoesi som handlar om min relation med hårdrocksbandet Iron Maiden på 1980-talet. En bok som jag är stolt över och som är så gott som slutsåld. En andra upplaga är på gång och jag har inte legat på latsidan med diktandet sedan dess.

Min kommande diktsamling som än så länge inte har en titel börjar bli färdig. En bok som kom till efter en svår vinter förra året, då jag gick in i väggen med allt vad det kan innebära.

Under sommaren började jag dock kvickna till och i skrivande stund känns det som om min hälsa har kommit tillbaka och jag diktar mer än någonsin.

Diktsamlingen som jag håller på att färdigställa fortsätter i samma tema som Järnjungfrupoesi – att hitta tillbaka till sina rötter. Fast istället för musik handlar den här boken mer om en specifik plats och naturen runtomkring.

Poesin har en enormt terapeutisk effekt på mig. När jag skriver renas jag – en katarsis infinner sig i själens landskap och jag kan gå vidare mot nästa korsning i livet efteråt.

När det gäller min lilla blogg, så ska jag försöka skriva minst lika mkt som jag gjort tidigare. Helst mer.

Jag blir alltid lika glad när jag får nåt mail av nån som uppskattar intervjuerna eller nåt som jag skrivit om på nickopoet.com.

Försöker variera längre med kortare författarintervjuer och ska fortsätta med recensioner av diktsamlingar. Har även velat göra fler intervjuer med musiker om lyrik, men det har inte varit lika lätt att få tag på dom som jag velat intervjua… (Men jag är ju inte den som ger mig i första taget).

Har även en del andra skrivprojekt inplanerade som t.ex. den tidigare följetongen om hur den svenskspråkiga poesin mår på bibliotek i Helsingfors. Fortsätt att kolla till min blogg till och från, så hittar ni som gillar poesi säkert nåt att läsa.

Det var allt för den här gången. Må poesin blända era själar!

/Nicko